om hudcancer

Här hittar du faktatexter och frågor och svar kring huden, hudcancer, övriga hudsjukdomar och symptom. Men mest om malignt melanom, den farligaste typen av hudcancer

 

MALIGNT MELANOM

Melanoma, skin cancer, mole.

Malignt melanom är den av alla cancersjukdomar som ökar snabbast. År 2015 fick 1 925 svenska kvinnor och 2 026 män diagnos hudmelanom. Det motsvarar mer än en fördubbling jämfört med incidensen år 2000, 135 procent ökning för kvinnorna, respektive 154 procent ökning för männen. Inga andra cancerformer än hudcancer har en så brant ökning. Bidragande till den större ökningen bland männen ses främst bland de äldre, i åldersgrupperna >70 år. Malignt melanom i huden har ökat ända sedan 1960-talet och är den mest dödliga hudcancern. Det är den enda, av alla cancerformer i Sverige, för vilken antalet döda fortsätter att öka (med tyvärr senaste åren drygt 500 dödsfall per år).

De allra flesta maligna melanom uppstår i huden. Huden består av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden. I överhudens tillväxtlager finns pigmentförande celler, sk melanocyter, vilka har till uppgift att producera melanin. Melanin är ett mörkbrunt pigment som skyddar oss mot ultraviolett (UV) strålning. Om arvsmassan hos en melanocyt skadas på grund av UV-strålning, kan melanocyten stegvis förändras och börja dela sig ohämmat så att ett malignt melanom bildas.

När vi utsätts för UV-ljus stimuleras produktionen av melanin, vilket gör att huden bättre tål att utsättas för bl a solens strålar. Lokala koncentrationer av melanocyter bildar det vi kallar ”födelsemärken” eller ”leverfläckar” eller nevi. Enstaka melanocyter finns även i ögats näthinna samt i en del av våra slemhinnor, varför man även kan få malignt melanom på dessa platser. Dessa melanom är mer sällsynta och anses inte ha någon koppling till UV-ljus.

De andra, ännu vanligare cancertyperna, skivepitelcancer och basalcellscancer utgår, som namnen antyder, från andra celltyper i huden.

Från det att en skada uppstår i melanocytens arvsmassa till dess att ett malignt melanom utvecklas, kan det gå flera år. Maligna melanom i huden upptäcks oftast av att patienten själv, eller någon i omgivningen, noterar ett nytt eller förändrat nevus. Ungefär hälften av alla hudmelanom uppstår i tidigare frisk hud (de novo) och hälften i befintliga nevi ("leverfläckar" eller "födelsemärken"). Diagnosen malignt melanom ställs slutgiltigt genom att den misstänkta hudförändringen opereras bort för att därefter analyseras i mikroskop. Malignt melanom ska opereras bort med marginal och kirurgin är oftast en botande åtgärd.

Årligen drabbas alltså närmare 4 000 svenskar av malignt melanom och insjuknandet har ökat varje år sedan 1960-talet. Näst efter skivepitelcancer i huden är malignt melanom den av alla cancerformer som ökar mest i antal nyinsjuknande.

Läs mer om malignt melanom hos Cancerfonden.


Hur många dör varje år i hudcancer?

SVAR: De flesta blir botade från hudcancer bara med lokalkirurgiska åtgärder, men årligen dör ändå närmare 600 svenskar (varav de flesta hade malignt melanom). Ju tidigare en hudcancer hittas, desto mindre risk för att den blir allvarlig. I vår och andras forskning har visats att män, framför allt äldre män, dröjer längre med att söka sjukvård för hudtumörer och dödligheten är också högre bland männen.

 

Hur ofta bör man undersöka sig?

SVAR: För alla gäller att det är bra att ha sin hud under under uppsikt och vara uppmärksam på nytillkomna prickar och om de börjar ändra form, färg eller storlek. För individer med ökad risk för malignt melanom finns rutiner fastslagna i det Nationella vårdprogrammet för malignt melanom. Se Nationellt vårdprogram

 

Är Malignt melanom ärftligt?

SVAR: Upp emot 10% av alla nya fall av malignt melanom kan förklaras av en tydlig ärftlighet. Kunskapen om detta har tillkommit när man sett att det i vissa familjer och släkter finns ökad förekomst av malignt melanom, inte sällan kopplat till ökad förekomst av avvikande pigmentnevi, s k dysplastiska nevi, och i enstaka familjer att man kan ärva en särskild genetisk mutation kopplad till melanom..

 

Drabbas bara människor med ljus hy och rödlätta av Malignt melanom? 

SVAR: Nej, men det finns en ökad risk hos dessa som också har en hudtyp som ”lätt blir röd, sällan brun” vid solning. Du kan läsa mer om olika hudtyper i faktatexten på NetDokorPro.se

 

Hur mycket satsas på forskning rörande Malignt melanom?

SVAR: För lite, enligt vår uppfattning! Ändå finns flera framstående enskilda forskare och forskargrupper inriktade på olika aspekter av hudcancer just i Sverige. Men pga att patientbesöken sker på så många ställen och nivåer i sjukvården saknas möjligheten att samla riktigt stora mängder kliniska data och prover. Genom att vi har många patienter som kommer till oss har vi kunnat bidra till forskningen. Läs mer om vår forskning här

 

Hur mycket satsas på förebyggande av cancer?

SVAR: För lite, enligt vår uppfattning! Jämfört med de mångmiljardbelopp cancer kostar totalt sett i sjukvården och samhället satsas det förvånansvärt lite resurser på förebyggande åtgärder. Detta trots att det finns goda kunskaper hur både individen och samhället kan agera för att minska cancerfallen och död i cancer, inte minst inom hudcancer. Enligt Cancerfondens beräkningar utgör forskning och satsningar på cancerprevention mindre än 3% av vad cancer kostar samhället och sjukvården. Men vi är samtidigt glada och stolta att tillsammans med bland andra just Cancerfonden ha skrivit ett öppet brev till Regeringen och att de nu fattat beslut om att införa en åldersgräns på 18 år för solarier. Läs mer här

 

Vilken utbildning har en hudspecialist?

SVAR: En hudläkarspecialist, eller dermatolog, är en läkare som efter 5 års grundutbildning och 18 månaders AT-tjänstgöring specialistutbildat sig ytterligare minst 5 år i hudens sjukdomar. 

 

Vad kostar ett patientbesök?

SVAR: Vårdavgiften för specialistläkarbesök är i dagsläget 350 kr i Stockholm, 300 kr i Skåne och 300 kr i Göteborg.

 

Hur lång tid tar ett patientbesök?

SVAR: Besöket kommer vara fokuserat på din hud och din(a) hudprick(ar). Beroende på besvärens omfattning beräknas besöket ta 10-30 minuter.

 

Får jag en diagnos direkt vid besöket?

SVAR: I många fall kan hudläkaren genom sin noggranna undersökning avgöra om din(a) hudprick(ar) är helt ofarlig eller ej. I dessa fall får du besked direkt. Vid vissa hudåkommor behövs en provtagning av huden. Vid misstanke om en farlig hudtumör måste pricken skäras bort. Då kommer inte en slutgiltig diagnos ställas förrän det bortopererade undersökts av en patolog i ett mikroskop. Däremot får du redan vid besöket en snabb ny tid till oss för den lilla operationen, dvs vi skickar dig inte vidare till annan mottagning.

 

Vad händer om det visar sig att jag har Malignt melanom?

SVAR: Skulle det visa sig att du har ett malignt melanom kan du komma att remitteras vidare till sjukhusspecialister på en hudklinik. I Stockholm innebär det en remiss till Karolinska Universitetssjukhuset, dit du då kommer att vara välkommen med korta väntetider.

 

Är all hudcancer Malignt melanom?

SVAR: Nej, men malignt melanom har fått störst uppmärksamhet och detta beror på att det är viktigt och möjligt att upptäcka i tid, och allra helst helt förebyggas, eftersom det annars kan leda till spridd, dödlig cancer. Hudcancerformerna skivepitelcancer och basalcellscancer är betydligt vanligare cancerformer, men är oftast inte lika allvarliga.

 

Hur kan ni hålla så korta väntetider?

SVAR: Vi har i vår grundfilosofi att det blir bäst för både patient och sjukvårdssystemet att misstänkta hudtumörer kommer till en kvalificerad hudspecialist först. Tack vare våra hudspecialister och väl upparbetade rutiner, kan vi oftast erbjuda en tid som passar dig och med kort väntetid. Viktigt är också att vi kan ge den servicen året runt. Förut fanns bara sådan hög tillgänglighet till specialistbedömning under några dagar i maj, under Melanoma Monday (som nu kallas Euromelanoma week). Den fyller fortfarande en viktig funktion, då den påminner oss alla om betydelsen av att vara vaksamma på vår hud och våra ”prickar”. Du kan läsa mer om melanom-veckan här

 

HUDEN

frågor om huden
Test text

 

 

Huden består av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden. I överhudens tillväxtlager finns bl.a. celler, vilka har till uppgift att producera hudpigmentet melanin, s.k melanocyter. Melanin är det mörkbruna pigment som bl.a. finns i hud, hår och ögon.

När vi solar stimuleras hudens produktion av melanin, vilket gör att huden bättre tål att utsättas för solens ultravioletta strålar. En lokal koncentration av melanocyter bildar ett nevus (det vi i dagligt tal brukar kalla ”leverfläck” eller ”födelsemärke”, som kan ses som en ”onödig” ansamling likadana celler och därmed sägas utgöra en slags godartade tumör).

Alla människor får många bruna fläckar på huden (födelsemärken, leverfläckar). Endast några få har sådana redan vid födelsen. Vanligen framträder de i barnaåren och/eller senare, även upp i vuxen ålder. En vuxen människa kan ha 20-40, eller ännu fler sådana märken.

Särskilt människor som är blonda eller rödlätta och lätt bränner sig i solen har ökad risk att utveckla hudtumörer, inklusive malignt melanom. De flesta märken/prickar är godartade. Hos barn blir praktiskt taget aldrig ett märke elakartat. Men med stigande ålder ökar risken, inte bara för malignt melanom utan även för de betydligt vanligare skivepitelcancer, basalcellscancer och dess förstadier.

I vissa familjer/släkter har man extra många pigmentnevi och en del av de familjerna har dessutom en ökad mängd större, mer oregelbundna leverfläckar, s.k dysplastiska nevi. Man kan säga att ju fler dysplastiska nevi man har desto större är risken att det i något av dessa kommer utvecklas malignt melanom. Familjemedlemmar med denna benägenhet erbjuder man därför särskilda uppföljningsprogram så att misstänkta fläckar kan tas bort i tid.

När ska man misstänka att en brun fläck kan vara farlig?

SVAR: Var särskilt uppmärksam på plötsliga förändringar i storlek, form eller färg. En hjälp kan vara ABCDE(FG)-kriterierna, som du kan läsa mer om här

Fläckar på huden kan vara helt ofarliga men också vara en del av annan sjukdom än hudtumör. Har du undringar om andra hudsjukdomar kan du bl a söka mer information på www.huden.se

 

 


Solvanor

Solvanor

 

 

Solens strålar är inte bara nyttiga utan kan också förorsaka skador och sjukdomar i huden. Risken för att utveckla de vanligaste formerna av hudtumörer är starkt kopplat till våra solvanor. Genom solens ultravioletta strålar stimuleras de pigmentbildande cellerna i huden, melanocyterna.

Vid en oförsiktig och allt för kraftig exponering av huden kan du få en inflammation, en kraftig rodnad som småningom leder till fjällning. Det finns mycket som talar på att just sådan "solbränna" ökar risken för hudcancer, särskilt en kraftig exponering under uppväxtåren, men att tumörerna inte uppträder förrän åratal senare.

Läs mer om goda solråd på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Cancerfonden ger goda råd om solvanor här, liksom Strålsäkerhetsmyndigheten.


Andra typer av hudcancer

Skivepitelcancer är en av Sveriges vanligaste cancerformer och är den cancerform, tillsammans med hudmelanom, som procentuellt ökar allra mest i befolkningen. Däremot är den till sin ”farlighet” mer lik basalcellscancer, även om skivepitelcancer oftare än basalcellscancer genom spridning i kroppen ger upphov till dottertumörer (=metastaser).

Skivepitelcancer brukar delas in i två stadier, som har olika utseende. I det första växer cancern ytligt och har inte spridit sig ner i huden. I det andra stadiet växer cancern ner i läderhuden. Mer än 7 000 skivepitelcancrar i huden hittades i Sverige 2015.

Basalcellscancer (eller basaliom) är den i särklass vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor i Sverige, 47 000 nya fall per år i Sverige. Den sitter oftast på huvudet, särskilt i ansiktet och på öronen. P.g.a att basalcellscancer mycket sällan leder till spridning i kroppen har den, trots sin vanlighet, oftast hållits utanför cancerstatistiken. Först 2003 började man registrera basalcellscancer i Cancerregistret. Även om basalcellscancer vanligen växer långsamt och endast i undantagsfall är dödligt kan den förstöra vävnaden där den växer med svårläkta sår som följd. Livstidsrisken att få basalcellscancer är en på fem.

Basalcellscancer brukar delas in i tre olika huvudgrupper: nodulära, ytliga och morfeatyp.

Läs mer om hudcancer hos Cancerfonden.